Crémant
Mousserande vitt- eller rosévin från Frankrike
Översikt
Vad är crémant?
Mousserande viner med beteckningen ’Crémant’ (”krämig”) användes ursprungligen på produkter med lägre koldioxidtryck (2-3 atmosfärer) som ansågs ge dem en krämig snarare än brusande munkänsla man finner i champagne. Idag har de fullständigt tryck (5-6 atmosfärer), men måste tillverkas enligt den traditionella metoden samt uppfylla strikta kvalitétskriterier. I Frankrike finns det idag åtta appellationer (Appellation d’Origine Contrôlée; AOC) för mousserande vin som använder beteckningen Crémant; Alsace, Bordeaux, Borugogne, Die, Jura, Limoux, Loire samt Savoie. Eftersom beteckningen Crémant inte är reserverad enbart för Frankrike används det även av producenter i andra EU-länder som uppfyller kriterierna.
Salasar Crémant de Limoux Brut
Langlois Crémant de Loire Brut (beige etikett)
Louis Bouillot Crémant de Bourgogne Brut (halvflaska)
Barton & Guestier Crémant de Bourgogne
Alexandre Le Bon Crémant de Loire Brut
Louis Bouillot Crémant de Bourgogne Brut Grand Millésimé 2019
Fleur de Vignoble Crémant de Bordeaux Brut
Fernand Engel Crémant d’Alsace Chardonnay (halvflaska)
Antech Emotion Rosé 2017
Quadrille de Langlois-Chateau 2013
Cuvée Celeste Crémant de Loire Blanc de Blancs Brut
Clotilde Davenne Crémant de Bourgogne Rosé (provad 2020)
Louis Bouillot Cremant de Bourgogne Blanc de Noirs (provad 2020)
Gérard Bertrand “Cuvee Thomas Jefferson” Cremant de Limoux Brut 2017
Robert et Marcel De Chanceny Rosé Crémant de Loire
Louis Bouillot Perle du Jade (provad 2020)
Gratien & Meyer Crémant de Loire Brut
Clotilde Davenne Brut Extra Crémant de Bourgogne
Langlois Crémant de Loire Reserve 2013
Louis Bouillot Crémant de Bourgogne Brut 2015
Langlois Crémant de Loire Brut
Hur produceras en Crémant?
Franska appelationslagar dikterar att en Crémant måste skördas för hand samt att vinerna måste åldras under minst 12 månader. De måste även produceras enligt den traditionella metoden (Méthode Classique), dvs. champagnemetoden.
Enligt denna metod jäser man först ett stilla vin på vanligt vis för att generera alkohol samt få fram de smaker man vill ha. Efter den första jäsningen låter man vinet genomgå en andra jäsning på flaska. Socker och jäst tillsätts till flaskan som försluts med en vanlig kronkapsyl i väntan på att kolsyran skall produceras. De placeras sedan i svala utrymmen och får vila – ibland upp till flera år. Under denna tid vrids flaskorna successivt så att jästen till slut hamnar i flaskhalsen. För att färdigställa vinet måste jästen avlägsnas, det gör man med en process kallad degorgering. Då fryser man jästfällningen som sedan flyger sedan ur flaskan när man öppnar den tack vare det ett övertryck som bildats. Lite nytt vin tillsätts, ibland även lite extra socker (”dosage”) och sedan sätter man på den riktiga champagnekorken.
Vilka smaker och dofter kan man förvänta sig?
I och med att Crémant inte är lika hårt reglerade som Champagne, med avseende på druvtyper, samt att de odlas över en större geografisk yta med olika klimat- och jord-kompositions finner man ibland tämligen unika aromer. Exempelvis görs de flesta Crémant d’Alsace på druvorna pinot blanc, pinot gris, pinot noir, riesling, auxerrois och chardonnay medan Crémant de Bourgogne främst använder chardonnay, aligote, melon de Bourgogne, pinot blanc, gamay samt pinot noir).
Blanc (dvs. vitt vin) är i allmänhet ljusgul till färgen. Bubblorna är fina och bildar ofta ett vackert halsband runt kanten på glaset. Aromen har nyanser av äpplen, citrus, örter, kex och mineral som ger en härlig friskhet.
Blanc de Blancs (dvs. vitt vin på endast vita druvor) har initialt klara aromer av vita blommor, citrusfrukter eller gröna äpplen, men med tiden kommer tydlig brödighet fram samt aprikos eller persika.
Blanc de Noirs (dvs. vitt vin på blå druvor) brukar kännetecknas av kraftfulla, långa och ihållande nyanser av körsbär, svarta vinbär eller hallon, torkad frukt, honung eller örter.
Rosé har som oftast toner av smultron, röda vinbär, örter och nougat.
Vad är skillnaden mellan Crémant och Champagne?
Egentligen finns det bara tre skillnader mellan dessa två typer av mousserande vin.
- Champagne kommer från Champagne – Crémant kan komma från andra områden.
- Champagne får endast göras på sju olika druvor (dock använder 99% av producenterna endast pinot noir, pinor menuier samt chardonnay) – Crémant tillåts större frihet i sitt skapande.
- Icke-årgångschampagne måste vila minst 15 månader och årgångschampagne minst 30 månader – Crémant måste vila minst 12 månader.
Sockerhalt i crémant
När det gäller sockerhalten så finns det flera olika nivåer:
- Brut Nature/Zero/non-dosage – 0 g/100 mL
- Extra Brut – max 0,6 g/100 mL
- Brut – max 1,2 g/100 mL
- Extra Dry – 1,2-1,7 g/100 mL
- Sec – 1,7-3,5 g/100 mL
- Demi-sec– 3,5-5,0 g/100 mL
- Doux – mer än 5,0 g/100 mL